Efter en lång period av hård arbetsbelastning och med en man som nyligen opererat ryggen såg vi fram emot en skön långhelg tillsammans. Idag fanns tusen möjligheter, kanske en utflykt till skogen, till ett museum, fika på något mysigt ställe?
Det havererade redan halv sex när Bombadill vaknade och väckte hela huset genom sin önskan att spela Lego Batman. Det blev ett tydligt nej, både med tanken på tidpunkten på dygnet och med det faktum att fredagar inte är speldagar hemma hos oss. Klockan nio var alla i huset sura som citroner och nu ligger M bakom stängd dörr, Masarin i sin säng och Bombadill har efter 18 utbrott parkerat sig framför tv:n.
Ute skiner solen men jag ber att få citera min väluppfostrade äldste son:
– Vem bryr sig?
Masarinmamman 
Emma said,
30 oktober, 2009 @ 1:21 e m
Kära Masarinmamman. Jag tycker du ska koka dig en stark kopp kaffe och krypa upp i ett soffhörn med en coffee table-bok du aldrig haft tid att titta i ordentligt. Dagar som inte blir som man tänkt kan förvandlas till små tidsluckor som ger dig chansen att göra något helt annat men alldeles förtjusande!
Lena said,
30 oktober, 2009 @ 1:54 e m
Låter som min Agnes. Fast hon spelar ännu inte dataspel så mycket men utbrott de har hon massor av.
Ibland kan hon få utbrott över att jag tittar på henne.
Matilda said,
30 oktober, 2009 @ 2:52 e m
Mala har förtröstan.
Lika trist är det ibland med tonårs stinna ungdomar! För de ”får aldrig you know”. Vilka strider ska man ta? . Ska det vara en citrondag en hel dag eller rentav en hel helg. Vet inte! Vi hade en citron dag i onsdags! Så trist!!!
Ulla said,
30 oktober, 2009 @ 6:20 e m
Ja, ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig.
Sara said,
30 oktober, 2009 @ 11:08 e m
Åh nej! Jag känner med dig. Jag hatar också planerat mys som brinner inne. Besvikelsen gör mig så arg och stämningen ännu mindre mysig. Hoppas att det släppte längre in på dagen. En promenad kan göra susen. Frisk luft rensar tankarna. Kram
Soffan said,
2 november, 2009 @ 12:21 e m
Varför blir det aldrig som man tänkt sig?