En hemlighet

Vid samlingen i måndags hade personalen gått igenom alla Igelkottarnas namn. När de ropade upp ett efternamn fick barnet säga sitt förnamn. Så kom turen till Masarin. Först var han tyst. Förskoleläraren sade då hans efternamn en gång till och då klämde Masarin i ända från tårna:

Iiiiktooo [Viktor]!

Personalen var grymt imponerade. Jag och M trodde knappt våra öron, hur i självaste har han snappat upp det…

Det är en hemlighet
Som bara Viktor vet
Bara bam bam bam bam…

5 svar so far »

  1. 1

    Anneli said,

    Visst är det en alldeles särskild, häftig, speciell känsla – när de kan något som man nästan inte hade en aning om att de skulle klara av?!

    Grattis i efterskott också!

  2. 2

    Ulla said,

    Dom upphör aldrig att förvåna, och det är väl härligt.

  3. 5

    cruella said,

    Han är helt clever, den.


Comment RSS · TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s