En annan sorts madeleinekaka

Jag låg inlagd i veckan för ett mindre, helt ofarligt ingrepp. Men det var narkos och kirurg inblandade och när de rullade in mig i operationssalen så fladdrade allt upp till ytan igen. Allt det smärtsamma och svåra vid Masarins förlossning.

– – – – –

Bebisen ligger på tvären. Men det är ingen fara, när vi lagt snittet kommer du att höra hur vi suger ut fostervattnet. Sedan tar det någon minut innan din bebis är ute. Det blir lugnt och fint. Ni får gärna ta med er musik om ni vill.

När de rullade in mig på förlossningen var vi nästan lite fnissiga.

– – – –

Det kändes inte någonstans som de hade beskrivit att det skulle gå till. Det var istället ett gungande hav i min mage. Och ett enormt tryck. Jag föll. Jag minns att jag tänkte att nu söver de nog mig snart. I stället hörde jag långt borta:

– Ring på barnläkaren.

Sedan bara detta gungade tryckande hav. Och ingen sade något i rummet. Det var alldeles, alldeles tyst. Kanske tryckte någon min hand. Sedan:

– Är det ringt på barnläkaren?

Sedan tystnad. Efter en stund märkte jag att allt var stilla. Inget mer gungande och tryckande i min mage.

– Var är M?

– Han är med bebisen.

– Hur mår bebisen?

– Bebisen mår inte så bra.

Och redan då förstod jag att ingenting någonsin skulle bli som förut.

– – – –

Jag hörde bebisen skrika till sist. Någon klappade mig på huvudet. M kom, grät, viskade att det var en pojke. Pojken mådde bra nu. M grät och grät, han hade sett sitt livlösa barn och kännt en sådan maktlöshet och viskat att du kan ju inte dö nu.

– – – –

Masarin dog inte. Han hade bara trasslat till det lite för sig inne i min mage. Förlossningsläkaren, en trygg och stabil kvinna som förlöst barn i mer än tjugo år sade till oss efteråt att det här var en av de mest komplicerade förlossningarna hon varit med om. Jag är henne så tacksam, hon räddade livet på Masarin genom sin erfarenhet och kompetens. Hon klippte upp halva mig för att få ut honom.

Förlossningen tog ca åtta minuter längre än beräknat. Det var länge sedan jag tänkte på det nu, men jag grät där på operationsbordet när minnena svävade runt mig som maskrosfrön i vinden.

3 svar so far »

  1. 1

    Livet är så skört… Men Masarin ville verkligen ut i livet!
    Hoppas du mår bra efter din operation.
    Kram

  2. 2

    Emily said,

    En alldeles speciell liten kille kommer inte till denna värld obemärkt.

    Känner igen det du skriver, jag hade själv en komplicerad förlossning med Julian, men så trotsade dem ju all den där statistiken också. Inget är vanligt med små masariner.

    Hoppas du mår bättre!!!!

    KRAM!

  3. 3

    Pålle said,

    ojoj systra mi! föerstår att allt ploppar upp när du låg där på operatiponsbordet! Förlossningar verkar inte vara våran grej direkt! Livlösa barn, dramatiska ingrepp! Tänker alltid på er! LOVE


Comment RSS · TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s