It´s a sign

Jag önskar att Masarin snart lär sig några tecken, sade jag när vi hade habiliteringsplanering för honom. På frågan om han kunde några ännu svarade vi nekande om man nu inte räknar vinka och klappa händerna som tecken (vilket vi i detta fall inte gjorde).

På slutet av mötet så hukade jag mig bredvid Masarin och slog ihop mina knutna händer (kanske Abbes pappa har ett tecken för detta?). Har du skorna på dig Masarin, frågade jag.

Och det var väl där och då Masarin tyckte att det var dags för lite show off. Så han slog ihop sina knutna händer han också. Skor!

It was a sign dammit! Så var det med det.

3 svar so far »

  1. 1

    Lena said,

    Nästan alltid när jag börjat bli lätt förtvivlad och tar upp med HAB eller skriver ett inlägg i ett forum om VARFÖR kan inte min dotter de eller de så händer det väldigt ofta att det bara tar några dagar så gör hon de som jag har haft sömnlösa nätter för.
    Ja då utom att gå för det vänta hon med så länge så jag hade till och med gett upp att vara orolig.

  2. 2

    Imsa said,

    Grattis Masarin! Ett tecken!!! Det kommer säkert inte att ta lång tid innan han lär sig flera tecken. Vilket framsteg att kunna kommunicera med sin lilla plutt! Vår Victor kan klappa händerna och vinka. Frågar man honom var näsan är pekar han på pannan (close enough..). Han vet också var lampan är, kan ibland tycka att han spretar lite med fingrarna när jag tecknar lampa, men det är väl önsketänkande.

    Försöker få honom att teckna tack för maten men han klappar händerna istället. När jag frågar om han är hungrig och tecknar mat så tar han ut nappen och gör smaskljud, ljuvligt tycker jag. Han äter ju lite joggis nuförtiden och inte bara sondas.

    Han klappar händerna också när han tycker att han är duktig! Ibland kan han kasta nån sak och titta på mig och klappa händerna, som om han testar gränsen…då brukar jag säga ”nej, inte kasta…inte duktigt”.

    Annars kommunicerar han genom olika volym på skriket och med dur och moll-ljud.

    Oj, det blev långt det här inlägget, men det gör väl inget ;-)

  3. 3

    Abbes pappa said,

    Heja Masarin. De är så himla söta när de börjar teckna. Små luddiga tecken som man med lite fantasi kan tyda.

    Jag har faktiskt inte skor-tecknet på bloggen, men skor var ett av Abbes första tecken med. Kanske för att det är ganska lätt rent finmotoriskt, kanske för att man använder det varje dag.

    Men jag glömmer aldrig första gången Abbe tecknade något spontant, utan uppmaning. Det var en härlig känsla.


Comment RSS · TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s