I huvudet på Bombadill

I snart tre veckor har Bombadill varit hemma med mig och Masarin. Han har verkat nöjd med att mest skrota omkring med oss och har egentligen inte kommenterat att han slutat på sitt förra dagis.

Men idag räknade han upp några av barnen. Emma var min kompis på mitt gamla dagis. Sen kommer jag få nya kompisar. Jag killade honom i nacken och sa att jag var helt säker på att han får det.

Vi har undrat hur han tänker kring flytten men har låtit bli att fråga så mycket. Istället har vi åkt och tittat på nya huset och nya dagiset flera gånger. Men nu fick vi alltså en liten glimt av vad han bearbetar där inne.

– Och mamma, jag lovar att inte slå någon.

Hjälp!

1 Response so far »

  1. 1

    Hanna said,

    Jag förstår ditt ”Hjälp!”. Jag tyckte att det kändes ganska hemskt när vi flyttade och allt som det måste inneburit för barnen (då 3 och 5 år). Vi vuxna behåller ju i alla fall våra jobb och våra vänner när vi flyttar, men för barnen blir det så väldigt mycket nytt. Vardagsvännerna lämnar de ju på gamla dagiset eller i gamla kvarteret.

    Det värsta/tydligaste var när våra barn frågade min mamma om hon skulle fortsätta vara deras mormor nu när vi skulle flytta… !!! Hjälp!!
    Men det var naturligtvis inte självklart för dem. Allt annat byttes ju ut i och med flytten. Så varför inte mormor också?

    Masarinmamman: Tack Hanna! Det värmde – och jag tycker det verkar som om dina barn klarat flytten galant (och vad skönt att man slipper byta mormor)! Längtar att hälsa på er och gosa med nykomlingarna!


Comment RSS · TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s