Storebror. Wild at heart. Ligger så nära mig om natten. Tankar mamma. Mamma, mamma. Hur ska jag kunna släppa taget om dig?
Lillebror. Viftar med armarna och sniffar lyckligt i min hals när jag lyfter dig. Dig kommer jag ha nära hela livet. Hur ska du kunna släppa taget?
Två pojkar. Två kärlekar. De största. För er – allt.
Bondhustrun said,
25 oktober, 2007 @ 9:39 f m
Åh, vad fint.
Petra said,
25 oktober, 2007 @ 1:39 e m
Egentligen är kommentarer överflödiga. Så vackert.
grodansmamma said,
25 oktober, 2007 @ 2:37 e m
Du skriver sååå underbart och sätter orden så mitt i prick det bara går. Mail kommer…tiden räcker bara inte till.
Mia said,
26 oktober, 2007 @ 9:13 e m
Rakt in i hjärtat igen. Och allt detta tack vare Masarinen.
haraldsdotter said,
26 oktober, 2007 @ 10:47 e m
Varmt, omtänksamt och underbart – behöver inte säga mer… :-)