1-0 till glädjen

M och jag sitter och tittar ut mot slottet. Vi har både barnvakt och fönsterbord på finkrog. M är snygg och avslappnad, njuter av vinet och matresan. På promenaden dit förundrades vi över alla människor som är ute och rör sig en lördagskväll. Känns som länge sedan vi själva gjorde det.

Tanken slog mig innan, vi borde kanske ta med oss några vänner? Tänk om vi sitter där med finkläderna på och inte hittar orden. Men inte blev det stumt. Det var istället underbart att få vara med M helt själv och gemensamt njuta ett dahlgrenskt barndomsminne.

Vi pratar mest mat. Men vid efterrätten frågar M hur allt känns med Masarin. Jag tror att jag svarar att jag inte är ledsen i vardagen längre. Det är snarare vetskapen om masarinens utmaningar som ligger som en stilla sorg inne i själen. Men vi enas om att hösten har präglats av mycket glädje, mer glädje än vi kunnat drömma om.

Vet du, säger M. På dopet, när vi stod där framme i kyrkan med Masarin. Då kände jag bara hur stolt jag var över honom. Ms ögon är blanka och hans leende är stort. Ute glittrar ljusen i det svarta vattnet.

6 svar so far »

  1. 1

    sa fint! Och vet du, cliche:igt, men det blir bara bättre o bättre o bätttre, och att se masarinbarnen vinna över fördomarna är helt underbart!

  2. 2

    grodansmamma said,

    Underbart! Jag längtar efter en middag på tu man hand tillsammans med mannen i mitt liv, prata annat än bara vårt nya liv med vår alldeles underbara groda som kommit inhoppande till oss. Men visst är det märkvärdigt att livet nästan kan vara som förr vissa stunder fast ändå inte, det förundras jag över. Pratade med en kompis häromdagen och på en timma nämndes inte ds eller träning eller hab. Det var skönt! Jag behöver både och…

  3. 3

    ylva b said,

    Vilken fin kväll det låter som, du måste berätta mer om restaurangbesöket IRL sen. Jag är så himla glad att masarin fick just er som föräldrar, finare masarinmamma och masarinpappa får man nog leta efter. kram Y

  4. 4

    Soffa said,

    Vad mysigt… bara ni två på finrestaurang… jag skulle velat vara med! Det är ni så värda efter den här tiden som tvåbarnsföräldrar. Och jag kan bara instämma med föregående talare att masarinen kunde inte fått bättre föräldrar än er! Det kommer hjälpa honom igenom eventuella utmaningar. Jag undrar om jag kommer vara lika förberedd på mina flickors ”normala” utmaningar som ni kommer vara på masarinens?

  5. 5

    Mia said,

    Mala!
    Underbart inlägg! Tänk vad man växer. hela tiden. Och det är ju faktiskt så att när något omvälvande händer så blir alla känslor starkare, sorgen, glädjen och kärleken.
    halleluja.

    Kram
    mia

  6. 6

    Gunnel said,

    Åh, vad fint du skriver! Jag sitter här och kan inte sluta läsa, fast det är på a r b e t s t i d! Du formulerar dig så att håret reser sig på armarna.

    Gunnel


Comment RSS · TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s