Perspektiv

Någon måste ju stå på barnets sida. Så svarade pappa M när jag frågade honom hur det kändes när de fick veta att lilla M var ett masarinbarn. Ledsen, nej det blev jag aldrig, fortsatte pappa M. Däremot grät jag nere i Lund när läkaren berättade att hjärtoperationen på lilla M hade gått bra.

Ms föräldrar kommer ursprungligen från Serbien där det fortfarande är vanligt att man lämnar bort masarinbarn. Du ser aldrig de barnen i samhället förklarade mamma J för mig när vi träffades i veckan. De syns inte. Men pappa M tar med sig lilla M överallt. Han syns! För lilla M har en pappa som bestämt sig för att det viktigaste är att man måste stå på barnens sida.

1 Response so far »

  1. 1

    Du skriver sa bra sa man far gashud (Ska va en ring över a, men har inte den bokstaven pa min österrikiska keyboard). Tänkte bara säga att jag har vart kontakt person till en familj här som fick en liten tjej med DS i somras. Familjen kommer fr Kroatien. De sa samma sak att i Kroatien sa fanns det inga med DS som man sag. Men sedan i slutet av Augusti var de 3 v i Kroatien, Mamman kom tillbaka helnöjd, de hade sett massa barn OCH vuxna med DS som var kroater där.

    Ibland tror jag inte vi sag samhället riktigt som det verkligen är, innan vi fick vara bonuskromosomsbarn. Ibland tycker jag mej se barn med DS bada här o där. Jag vill springa fram o ropa Hej, men kommer mej i 99.9% av fallen inte för. O ibland blir jag osäker: hade hon eller han det verkligen? Tänk om jag säger det o sa har hon det inte… bla bla.

    Iaf, din blogg är wunderbar!


Comment RSS · TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s