Olika glasögon

M säger att han slutat se att Masarin har downs syndrom. ”Jag tänker helt enkelt inte på det längre”, säger M och hissar masarinen högt i luften. ”Men ser du inte hur söt han är”, säger mina systrar och pussar masarinens bulliga små kinder. Jo det är klart jag ser det, han är sötare än någonsin.

Jag är inte ledsen och jag gråter inte. Men jag kan ändå inte släppa att jag har fått en masarinbebis, jag ser, andas och lever med det och jag vet inte när det kommer sluta vara på det viset.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s