När vi vilade i yogashalan efter det första passet i fredags så gick mina tankar till Masarin. Vår ena lärare Lisa läste efter en stund ”Om glädje och sorg” av Kahlil Gibran och de här passagerna träffade prick i mitt masarinhjärta:
Er glädje är er sorg oförställd.
Och samma brunn som ert skratt stiger ur
har ofta varit fylld med era tårar.
Och hur kan det vara annorlunda?
Ju djupare sorger gräver i er själ,
desto mer glädje förmår ni rymma.
[...]
När ni fylls av glädje, skåda då djupt i era hjärtan,
och ni skall finna att det är endast det,
som skänkt er sorg, som skänker er glädje.
ur Profeten
Camilla sade ,
11 maj, 2009 @ 4:28 e m
En av mina absoluta favoriter och så sann, så sann!
Fimpa sade ,
14 maj, 2009 @ 11:40 e m
Vet du, jag tänkte också på Masarin där jag låg på min matta, en halasana bakom dig. Den shalan gjorde delade tankar möjlig! Hälsa Master Masarin välkommen hem!
Masarinmamman: Du måste berätta det för Malla! Jordgubbsglassen var bara början!