23 juli, 2008
· Arkiverad under Masarinen
- For absent friends!
Jag, M och S höjde tillsammans med alla barnen våra glas och skålade för D. Vi hade några roliga och spännande dagar i Kolmårdens skogar. Vi frågade barnen vad som var bäst. Tigrarna! Lejonen! Att rida kamel! Delfinerna! Fast egentligen tror jag nog att de tyckte att det var a l l r a roligast när vi lekte farliga och snälla tigrar på trampolinen på Villa Sollidens gräsmatta. Ja, vilket gäng!
Och vi saknade dig D, men det var gott att veta att J kokade mat åt dig och lät dig komma med kloka synpunkter på hans framtid.
17 juli, 2008
· Arkiverad under Masarinen
Never doubt that your life is important, säger Bill Porter. Halkade in på en tv-film om denna envetna man, ömsint porträtterat av favoriten William H Macy. Bill Porter är en man som inte låtit sitt handikapp styra över de begränsningar som samhället såg att han hade. Där fanns också föräldrarna som gett honom självkänsla och modet att tro på sig själv.
Givetvis tänkte jag på Masarin. Och det ansvar som M och jag har att ingjuta samma självkänsla hos honom. Efter filmen borstade jag tänderna och såg knappt min egen spegelbild för alla tårar. Har vi den styrka som Bill Porters föräldrar hade? Kan vi ge Masarin de verktyg han behöver för att hantera omvärlden? Are we – really – the chosen ones?
15 juli, 2008
· Arkiverad under Bombadillen, Masarinen
Masarin har gjort Ljusterö till ett Summer Camp. Här varvas lära-gå med Jack Sparrow-bataljer. Är man lillebror så är det bara att anpassa sig. Tänk om någon kunnat visa mig den här bilden förra våren. Då om någon gång hade jag väl tappat hakan.
6 juli, 2008
· Arkiverad under Masarinen, Vänner
Delar av grimskärsgänget kom och lunchade ute hos oss på Ljusterö. Extra härligt att D och S var med och det blev några sköna timmar tillsammans i våra knaggliga trädgårdsmöbler.
Masarin passade på att visa upp något han tränat på de sista dagarna. Sina första tveksamma, försiktiga steg!
- Jag tycker han ser ut som Rocky Balboa, sade vännen M som också kom förbi.
Och ja, något åt det hållet kanske.
3 juli, 2008
· Arkiverad under Bombadillen, Masarinen
Just nu kan jag nästan se hur Bombadill utvecklas i en sådan rasande fart. Förundras över vilken liten människa han utvecklas till. Ser att vissa saker han lär sig så lätt kommer Masarin få kämpa för. Kanske aldrig lära sig, eller kanske bara på ett annat sätt.
Men en av de fina saker som det oväntade med Masarin har lärt mig är att vara i ett nu. Och den erfarenheten gör att jag så mycket mer tillåter mig att njuta av Bombadillens nu. Vilken gåva att få vara i!
Och det snabba hos Bombadill gör att jag också njuter av Masarinens långa nu. Alla utvecklingssteg sker under en så mycket längre tidsrymd.
Ja lite som att Bombadill är fast forward och Masarin slow motion.
